TEXT: MATS UTBULT   FOTO: HÅKAN RÖJDER (Artikel ur Verdandisten vår 2024 )

– Erfarna socialarbetare som arbetat inom det här området i 30 år, säger att det skett någonting i sättet att hjälpa, eller inte hjälpa, människor i fattigdom.

– Ännu har jag ingen forskning som styrker att det är så, men detta är vad många nu berättar. Jag tror att en delförklaring till minskningen av hushåll med försörjningsstöd handlar om handläggningen. Så vi behöver granska hur det ser ut, säger Tapio Salonen, forskare i sociala frågor sedan 80-talet.

Tapio Salonen har ägnat ett forskarliv åt fattigdom i Sverige, med en lång rad studier om människor som lever i fattigdom, och vad samhället gör. Sedan många år tar han i samarbete med Rädda Barnen fram rapporter om barnfattigdomen. Han grubblar just nu över hur det kommer sig att färre personer har sökt försörjningsstöd (socialbidrag) de senaste åren, samtidigt som fler sökt sig till kyrkornas matutdelning. Hur går detta ihop? Vad kan ligga bakom?

– Allt talar för att människor med små marginaler har fått det kämpigare under 2021–23, säger Tapio Salonen. Alla beräkningar, studier, och fältobservationer pekar
i den riktningen.

Han hade därför förväntat sig att antalet hushåll som fått försörjningsstöd skulle öka 2021, 2022 och 2023, med tanke på pandemin, kriget och krisen med de stora prishöjningarna på mat, boende och energi. 

– Vi vet ju att många med svag ekonomi inte har några marginaler, säger han. Inflationskrisen kom först våren 2022 och kanske drabbade den en del hushåll med viss fördröjning, tre–sex månader, för under en tid hade de någon buffert att ta av. Men hösten 2022 började de olika höjningarna på allvar slå till för allt fler.

Kronofogdemyndigheten rapporterar att fler människor har en lång och allvarlig skuldsättning. Det innebär att individen inte längre kan betala sina löpande kostnader och lån. Fackuttrycket är ”överskuldsättning”. 

Kyrkor och andra organisationer berättar om hur de både fördubblat och till och med tredubblat sin direkta hjälpverksamhet. Där ingår ”Matmissionen” och andra satsningar på det som nu kallas matfattigdom.

Men trots allt detta ökade inte personer som får försörjningsstöd mellan våren 2021 och hösten 2023. De har tvärtom blivit färre: antalet hushåll som löpande får försörjningsstöd minskade med hela 25 procent, i genomsnitt för hela landet – det är väldigt mycket! Från drygt 120 000 hushåll gick det ned till 90 000 (januari 2024). 

Varför en minskning – just dessa år av alla?   

– Det kan vara en rad orsaker som sammanfaller, säger Tapio Salonen. Pandemins effekter minskade mot slutet. De ökande behoven som kom med flyktingvågen 2015 ebbade ut. Och det finns fördröjningseffekter i en sådan här kris, där en del har besparingar, andra har människor som stöttar dem ekonomiskt. Men många har ingetdera! 

Den traditionella skambeläggningen spelar också in. Det finns idag människor som aldrig tidigare behövt söka hjälp och som drar sig i det längsta för att göra det.  

– Socialtjänsten gör sig dessutom mer otillgänglig, med den nya tekniken. Vissa kommuner genomför automatiserad handläggning. För en del människor kan det vara svårt hitta in, och hitta rätt, säger Tapio Salonen. 

ILLAVARSLANDE SIGNALER

Trots dessa möjliga förklaringar, tycker han ändå att trycket borde ha ökat, och åtminstone inte minskat. Och samtidigt får han många illavarslande signaler från många olika håll. 

– Jag får en massa skräckexempel där sjuka och uppenbart arbetsoförmögna personer blir nekade hjälp. Många socialarbetare är bekymrade över att de måste vara alltmer restriktiva, när de prövar om sökande ska få försörjningsstöd.

– Det handlar om vad lagen säger om”skälig levnadsnivå” och vad som är en”godtagbar situation” – och hur man tolkar lagen. 

– Erfarna socialarbetare som arbetat inom det här området i 30 år, säger att det har skett någonting i sättet att hjälpa, eller inte hjälpa, människor i fattigdom. Ännu har jag ingen forskning som styrker att det är så, men detta är vad många nu berättar.

– Och jag tror att en delförklaring till minskningen av hushåll med försörjningsstöd handlar om handläggningen.

– Så vi behöver granska hur det ser ut med förändringar i handläggning och synsätt.

– Jag skulle vilja studera procedurerna för att överklaga beslut om försörjningsstöd, om det har blivit fler överklaganden, och vad som händer med andelen som får bifall. 

ALLTID STÄLLTS HÅRDA KRAV

Tapio Salonen tror att en skärpning kan vara en del av ett utslag av ”tidsandan”. Med tanke på vad människor har upplevt under de fyra första åren på 2020-talet, med pandemi, krig och kris, skulle man kunna tro tidsandan skulle påverkats åt andra hållet: mer av omtanke, medkänsla, solidaritet? 

– Ja, det finns ju samtidigt olika värderingsströmningar, som går åt olika håll, säger han. Men internationellt har vi sedan länge haft en värdekonservativ våg som har sköljt över västvärlden. Den har nu slagit igenom också i Sverige. Vi lever i en tid när grundläggande värderingar om varandra förändras. Vi har en uppblossande politisk strid om sådant som ”vandel”, hur vi sköter oss, vem ”vi” är.  

– Men det finns också om en stor okunskap, även högt upp bland politikerna, om hur de här hjälpsystemen faktiskt är konstruerade. En del talar fortfarande om att ”man måste ställa mer krav”. Vi som kan verksamheterna vet ju att man alltid ställt hårda krav för att bevilja behovsprövad hjälp.

FOKUS PÅ STÖDSYSTEM

Tapio Salonen betonar betydelsen av välfärdspolitiken och de viktigaste systemen för hushåll med knapp ekonomi: barnbidrag, bostadsbidrag för barnfamiljer, underhållsstöd, med mera. Det har han studerat tidigare, och nu följer han upp vad som har hänt. 

– Vi har en inneboende problematik med de här förmånerna och bidragen: de är inte prissäkrade, utan är hela tiden beroende av olika politiska beslut.

-Ett typexempel är bostadsbidraget till barnfamiljer, som han menar ”har legat på fäfot länge”. Där gjorde s-mp-regeringen under pandemin akuta, tillfälliga förstärkningar. I Tidöavtalet förlängde högerpartierna detta. 

– Det är ofta små, kortsiktiga förändringar. Politikerna förmår inte att ta tag i hela frågan om hur stödsystem för barnfamiljer med svag ekonomi ska fungera i en ny tid, säger Tapio Salonen.

Just nu tittar han på hur det blir om man ”skruvar” på olika stöd och bidrag. 

MER ”REFORMOPTIMISTISK”ANDA I NORGE

Han har vänt blicken mot Norge, där han uppfattar att det finns en mer ”reformoptimistisk anda” inom det här området. Som ett exempel: I en utredning överväger man att fördubbla barnbidraget – men beskatta det. Det betyder i praktiken att låginkomsttagare efter skatt får mer i barnbidrag än höginkomsttagare. 

Jag är en stor vän av den generella välfärden och barnbidraget har tjänat väl som en grundplatta sen det infördes 1948. Men för många sticker det i ögonen att hushåll med god ekonomi lägger undan hela barnbidraget, så att det vuxna barnet vid 18 års ålder kan använda pengarna till att köpa bil eller bostad.