TEXT/FOTO: MATS UTBULT (Artikel i Verdandisten vår 2024)

ALLA HAR INTE FÅTT DET BÄTTRE de senaste 20 åren, som många påstår, tvärt om, säger Markus Kallifatides, (s)-riksdagsman och ordförande för s-föreningen Reformisterna. Han får signaler om att de allra sämst ställda ökar i antal, och ser en risk för undernärda barn i Sverige. 

En färsk rapport från Finansinspektionen visar att 1 av 3 i Sverige är orolig för att inte kunna betala sina löpande utgifter. Kronofogden larmar om en 17-procentig ökning av ärenden det senaste året.

– Läget är akut för väldigt många och regeringen gör ingenting för att lindra situationen för dem som kämpar med ekonomin.

MARKUS KALLIFATIDES är tjänstledig från jobbet som samhällsekonomisk forskare på Handelshögskolan. Och som forskare vill han ha stabil faktagrund att stå på. Men som politiker är det också tillåtet att ta intryck av vad människor han möter berättar. Och det här är hans bild: 

– Jag får många signaler om den ekonomiska utsatthet som människor befinner sig i. De har blivit fler, i takt med inflationens härjningar de senaste åren, inte minst de ökande matpriserna. 

Stadsmissionen vittnar om längre köer till sin utdelning av mat. Han ser, i likhet med forskare om fattigdom, några grupper som är särskilt utsatta:  

– Det är människor som är beroende av samhällets insatser för sin överlevnad, som är sjuka, har en funktionsnedsättning eller befinner sig i drogmissbruk. Det gäller också människor som blivit utsatta för traumatiserande livshändelser.

– En stor grupp är socialt utslagna män som är ensamstående och utan barn. En annan stor grupp är äldre med låg pension som inte får bostadsbidrag, säger han. Många är ensamstående mammor som arbetar i låglöneyrken, ibland bara på deltid. Deras situation påverkas mycket av de stigande hyrorna.

GROTESKA ÖVERGREPP

– Mitt i den svenska verkligheten har vi också papperslösa migranter, som ofta är utsatta för groteska övergrepp och som befinner sig i ett halvslaveri, en del även i sexuell exploatering. Här förekommer barnarbete, mitt ibland oss, barn blir tvungna att bli medförsörjare. En grupp som har det särskilt svårt ekonomiskt är flyktingar.   

– Arbetslösheten är en helt avgörande faktor. Här är utlandsfödda mer drabbade än andra. För många är arbetsmarknaden stenhård, den är svår att komma in på. Och fler jobb blir osäkra, utan ett riktigt anställningsförhållande.  

TVÅ TYPER AV FATTIGDOM

Markus Kallifatides beskriver hur du kan befinna dig i två olika typer av fattigdom:   Den ena handlar om vilka ekonomiska resurser som du har jämfört med människorna i övrigt i ditt land – det kallas relativ fattigdom.  Den andra kallas absolut fattigdom och handlar om dina ekonomiska resurser jämfört med de kostnader du behöver för att klara det livsnödvändiga: mat, bostad, skydd mot kyla och hetta, kläder anpassade till klimatet.  Människor som befinner sig i absolut fattigdom, befinner sig förstås också i relativ fattigdom.

Forskning, statistik och den politiska diskussionen har länge handlat mest om den relativa fattigdomen. Det som nu händer är att den absoluta fattigdomen ökar. Det kan medföra risk för undernäring även i ett land som Sverige, konstaterar Markus Kallifatides. Och undernäring hos barn påverkar deras tillväxt och intelligens. 

– Organisationer som arbetar med barnfattigdom, som Stadsmissionen och Rädda Barnen, tecknar en oerhört allvarlig bild. Detta är ingen diskussionsfråga. Nivån på absolut fattigdom är fortfarande låg, två procent, men i ett land som Sverige borde den vara noll. 

ALLA HAR INTE FÅTT DET BÄTTRE

”Alla har inte fått det bättre. Om den ökande ojämlikheten i Sverige och varför den är ett samhällsproblem”, är en rapport från den fackliga tankesmedjan Katalys (2023). Markus Kallifatides beskriver där, tillsammans med Stefan Sjöberg, vad som hänt för de 20 procent av befolkningen som haft det sämst ställt de senaste 20 åren, jämfört med de 20 procent som haft det bäst. Rapportens siffror sträcker sig bara fram till 2020, det första pandemiåret. Vad som sen hände under det andra pandemiåret, 2021, och krig- och krisåren 2022 och 2023, finns alltså inte med.  

Det finns en borgerlig idé som går ut på att en politik som leder till att klyftorna ökar, leder till ett ökat välstånd även för de sämst ställda. Tanken är att välståndsökningen där uppe sipprar ner till dem därnere, så att alla får det bättre. Denna föreställning granskar de två rapportförfattarna och Markus menar att deras studier visar att den här föreställningen inte stämmer för de sämst ställda. 

Tittar man bara på inkomsterna kan det se ut som dessa fått ett mindre lyft. Men detta tar inte hänsyn till att för de 20 procent med lägst inkomster tar kostnaden för att bo mycket större del av vad de tjänar, jämfört med hur det är för dem däruppe. När man gör det, visar det sig att den femtedel som tjänar bäst har fått 25 000 kronor mer i månaden, i genomsnitt. Men den femtedel som tjänar minst har ökat sin inkomst med bara 1000 kronor i genomsnitt.

         

DE SÄMST STÄLLDA DRABBAS HÅRDAST

I debatten menar en del att en tusenlapp mer, efter att hyran är betald, ändå måste vara viktig för dem som har det tufft ekonomiskt? 

– Nej, för samtidigt har samhället förändrats på ett sätt som hårdast drabbar dem som redan har det sämst, säger Markus Kallifatides. 

Det handlar om hur man organiserar, fördelar och finansierar välfärdstjänster som vård, skola, omsorg. Mer styrs av marknaden, mindre av människors behov. Det handlar om hur Försäkringskassan, A-kassan och socialtjänsten förändrats i sättet att hantera människor som måste vända sig till dem. Och det finns en urholkning av rättsskipningen och polisen.  

Pressen har ökat i arbetslivet. För många är det stenhårt och otryggt. Det gäller framförallt för tillfälligt anställda, inhyrda och”ofrivilliga företagare”.  Vi har fått ett skuggsamhälle, med en växande arbetslivskriminalitet. Många arbetande är mer rättslösa idag, jämfört med för 70 år sen!  

– Så den där tusenlappen kan inte kompensera dessa försämringar för de 20 procenten som har det sämst ställt, säger han. Dessutom är de tusen kronorna ett genomsnitt. Det finns många som fått mindre, en del har till och med fått lägre inkomster. 

KÖP BILLIGARE MAT

Den SD-beroende högerregeringen gör ont värre, hävdar Markus Kallifatides: 

– Det är glasklart, detta visade högerpolitikerna första dagen på jobbet: fortsatt marknadisering och privatisering av välfärden undergräver en välfärd med god kvalitet och utifrån behov. 

I budgeten för 2024 fick kommunerna många miljarder för lite i statsbidrag. Det minskar kommunernas möjligheter att bevara välfärden, i dess olika delar. 

– Högerpolitikerna sänker skatter, främst för människor med goda inkomster. Det bäddar för ytterligare urholkning av allt som är skattefinansierat. Och de utreder en förändring av det kommunala utjämningssystemet, genom att bestraffa dem som höjer skatten, och gör det omöjligt för många kommuner att bevara och stärka välfärden.

Medborgarna ska ta ansvar för landets ekonomi, genom att köpa billigare mat, säger regeringsföreträdare. Markus Kallifatides anser att det är ett genomskinligt försök att dölja att de styrande lider brist på idéer om hur man ska lösa krisen. 

– Det som regeringen gör för att mildra stötarna av de senaste årens smällar, visar hur de ser på vilka gruppers problem som står i centrum. Kostnaderna för bilbränsle och el är inte de största frågorna för de sämst ställda. Det är istället de exploderande matpriserna och hyrorna. 

Nu ser ersättningsnivån i a-kassan ut att sänkas för dem med längre arbetslöshetsperioder. Men det är ändå inte den viktigaste ersättningsfrågan, anser han: 

– Det är viktigare att göra något åt nivåerna på försörjningsstödet från socialtjänsten, och Försäkringskassans sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar och bostadstillägg till de senare, och bostadsbidrag till barnfamiljer och personer under 30 år som har låga inkomster. 

LJUGER OERHÖRT

En ljusglimt han ser är att den tillfälliga förstärkningen av bostadsbidragen har förlängts. Detta hade oppositionen pressat på om, för att lindra inflationens verkningar för utsatta grupper.  

– Men som helhet är det politiska klimatet horribelt, enligt Markus Kallifatides.

– Hittills under inflationskrisen har högerregeringens recept varit stora skattesänkningar för höginkomsttagare, kombinerat med välfärds- och klimatnedskärningar. Och bästa sättet att beskriva detta är att det är ett ideologiskt experiment, som inte har stöd i vare sig forskning eller befolkningens känsla för rätt och fel.

– Vi har en enorm polarisering, med en skriande faktaresistens, statsråd och riksdagsledamöter som förnekar fakta och ljuger oerhört. Det är sorgligt och allvarligt.  

Vi i s-gruppen är redo att sträcka ut handen och diskutera de stora frågorna, för att få sakpolitiskt riktiga beslut – den dag då Ulf Kristersson inser att det inte är nödvändigt att toppridas av Sverigedemokraterna. Men Tidöavtalet mellan de fyra högerpartierna är ett genomtänkt projekt, som inte faller i första taget.

VAD VILL SOCIALDEMOKRATERNA?

Det senaste året har (s) hunnit med att lägga fram två skuggbudgetar, 2022 och 2023. Om man tittar på dem, och beslut som var på gång eller hann fattas före valet, finns det många bra förslag, anser Markus Kallifatides. Det största och viktigaste är att ge kommunerna mer i statsbidrag, förslagen till ökningar har varit dubbelt så stora som högerregeringens.

När det gäller stöd till människor som drabbas värst, handlar det bland annat om sådant som att lyfta garantipensionen och bostadstillägg för pensionärer, höjning av barnbidrag, förbättrade studiemedel och förändrande regler för underhållsstöd.

I skuggbudgeten 2023 föreslog (s) en extra utbetalning av barnbidraget i januari 2024, för att mildra krisen för barnfamiljer. Ensamstående med barn som får underhållsstöd skulle, om (s) fått bestämma, få en ökning med 500 kronor i månaden under första halvåret 2024.

– Socialdemokraterna har också föreslagit att staten ska sätta press på livsmedelkedjor och banker, för att de ska sänka sina marginaler. Det är absolut nödvändigt i den kostnadskris som Sverige nu står i säger Markus Kallifatides, som gärna ser fler s-förslag framåt för mer jämlikhet, stärkt välfärd och en rättvis klimatomställning.    

I Skuggbudgeten 2023 föreslog (s) en tillfällig skatt på de övervinster som bankerna har gjort under den ekonomiska krisen, då de höjt sina räntenetto (skillnaden i en banks kostnader för att finansiera sina lån och de ränteintäkter som den får via utlåningen).

Det behövs satsningar för att minimera arbetslösheten, menar Markus Kallifatides. Han talar om en “grön ny giv” som gör att Sverige på ett rättvist sätt tar sitt globala klimatansvar – och som kan ge gröna och samhällsnyttiga jobb i hela landet.

 –  Det är också viktigt med konkreta förslag till en vässad bostadspolitik som underlättar för människor med svag ekonomi att få en bostad som de har råd med. Vi behöver statliga insatser för att bygga hyreshus, för att bygga bort bostadsbristen – och göra bostäderna mer energieffektiva, säger han.